Det fanns lite lite kvar men det bör komma ut av sig själv. Så skönt! På måndag börjar jag äta provera för att vi ska ha koll på när mensen kommer igång efter missfallet. Sen så i december ska jag tillbaka på koll. Då vet vi också när det kan bli
start efter nyår. Så vi är nästan där. Tiden går fort...
Det här är vår jävla vardag! Just nu är jag uppgiven och trött. Men tiden fram till nästa försök ska stärka mig ännu mer för vi ska orka ta oss igenom ett försök till.
// Maria