Idag, dagen före mors dag är det ofrivilligt barnlösas-dag. 

Så idag uppmärksammar vi alla oss som kämpar & er som har kämpat. 
Vi behöver uppmärksammas och vi behöver hyllas. 
Jag hade ingen aning om den här dagen utan såg det på sociala medier. Därav vill jag också lyfta dagen. Vi behöver prata mer om att vara ofrivilligt barnlös. Vi behöver få bort tabun, skammen över att inte lyckas med det vi innerst inne vill. 
En dag... en dag är det vår tur! 

Kärlek! // Maria 

Ofrivilligt barnlösa-dag

Allmänt En kommentar

Idag, dagen före mors dag är det ofrivilligt barnlösas-dag. 

Så idag uppmärksammar vi alla oss som kämpar & er som har kämpat. 
Vi behöver uppmärksammas och vi behöver hyllas. 
Jag hade ingen aning om den här dagen utan såg det på sociala medier. Därav vill jag också lyfta dagen. Vi behöver prata mer om att vara ofrivilligt barnlös. Vi behöver få bort tabun, skammen över att inte lyckas med det vi innerst inne vill. 
En dag... en dag är det vår tur! 

Kärlek! // Maria 

Ruset hänger i, lyckoruset som formerar en bubbla kring mig vägrar ge sig av. Jag hoppas och vill att det ska få fortsätta vara så här. För evigt. Bröllopet var bortom allt vad jag kunnat drömma om och jag är oerhört tacksam. Tacksam för att ni alla var där, ni var många och ni har alla en särskild plats i våra hjärtan. Tack!


Inför vigseln var många, inklusive jag själv, oroliga över hur det skulle gå för mig. Skulle jag klara mig utan att svimma? Det gick fint, jag var nervös men samtidigt kunde jag inte vara mer säker än vad jag var. Jag älskar Maria och Maria älskar mig och den här dagen gick i kärlekens tecken från början till slut.


När klockorna hade ringt färdigt och dörrarna till kyrkan slogs upp hamnade jag i en annan värld. Jag hörde inget, jag såg inte näbbarna och jag såg inte tärnorna. Jag såg bara Maria och jag minns att jag tänkte, med tårarna sprutandes, ”Fy fan vad snygg hon är!”. När hon kom fram till mig och vi tog varandras händer hörde jag att ingångsmarschen inte lät bekant. Maria frågade om jag hörde vilken musik som spelades.

Det är inte den vi bestämde?
Nej, hör du inte vilken det är?
Det är inte You’ll Never Walk Alone?
Jo!

Där brast jag återigen ut i gråt. Hur kan hon göra så? Vi hade ju bestämt en annan ingångsmarsch och jag hade fått nej på att köra Liverpools You’ll Never Walk Alone. ”För att jag älskar dig” svarade Maria.


DET är kärlek det! 


Hela dagen, kvällen och natten gick jag runt med ett stort leende på läpparna och med tårar av lycka i ögonen. Jag trivdes och älskade varenda sekund av allt som dagen innehöll. Jag vet inte hur jag ska kunna tacka er alla eller vad jag ska göra för ni ska förstå hur mycket jag uppskattade att ni var där.


Mina bestman vill jag tacka för de öppnade upp sig och bjöd på tre helt oförglömliga tal, för att de var världens bästa bestman och för att de är mina närmsta vänner.


Sen har vi Maria som av kärlek bytte ingångsmarsch till YNWA och som var vackrare än någonsin. Min perfekta, underbara, vackra och kärleksfulla fru. Tack! Tack för att du gör mig hel och får mig att njuta av vardagen och samtidigt får mig att tro på framtiden.


Jag älskar dig!

/Johan

You'll never walk alone

Allmänt Kommentera

Ruset hänger i, lyckoruset som formerar en bubbla kring mig vägrar ge sig av. Jag hoppas och vill att det ska få fortsätta vara så här. För evigt. Bröllopet var bortom allt vad jag kunnat drömma om och jag är oerhört tacksam. Tacksam för att ni alla var där, ni var många och ni har alla en särskild plats i våra hjärtan. Tack!


Inför vigseln var många, inklusive jag själv, oroliga över hur det skulle gå för mig. Skulle jag klara mig utan att svimma? Det gick fint, jag var nervös men samtidigt kunde jag inte vara mer säker än vad jag var. Jag älskar Maria och Maria älskar mig och den här dagen gick i kärlekens tecken från början till slut.


När klockorna hade ringt färdigt och dörrarna till kyrkan slogs upp hamnade jag i en annan värld. Jag hörde inget, jag såg inte näbbarna och jag såg inte tärnorna. Jag såg bara Maria och jag minns att jag tänkte, med tårarna sprutandes, ”Fy fan vad snygg hon är!”. När hon kom fram till mig och vi tog varandras händer hörde jag att ingångsmarschen inte lät bekant. Maria frågade om jag hörde vilken musik som spelades.

Det är inte den vi bestämde?
Nej, hör du inte vilken det är?
Det är inte You’ll Never Walk Alone?
Jo!

Där brast jag återigen ut i gråt. Hur kan hon göra så? Vi hade ju bestämt en annan ingångsmarsch och jag hade fått nej på att köra Liverpools You’ll Never Walk Alone. ”För att jag älskar dig” svarade Maria.


DET är kärlek det! 


Hela dagen, kvällen och natten gick jag runt med ett stort leende på läpparna och med tårar av lycka i ögonen. Jag trivdes och älskade varenda sekund av allt som dagen innehöll. Jag vet inte hur jag ska kunna tacka er alla eller vad jag ska göra för ni ska förstå hur mycket jag uppskattade att ni var där.


Mina bestman vill jag tacka för de öppnade upp sig och bjöd på tre helt oförglömliga tal, för att de var världens bästa bestman och för att de är mina närmsta vänner.


Sen har vi Maria som av kärlek bytte ingångsmarsch till YNWA och som var vackrare än någonsin. Min perfekta, underbara, vackra och kärleksfulla fru. Tack! Tack för att du gör mig hel och får mig att njuta av vardagen och samtidigt får mig att tro på framtiden.


Jag älskar dig!

/Johan

Jag vill stänga in mig med den här känslan och aldrig mer känna något annat än lyckorus!
 
Det är en konstig situation jag befinner mig i. Vi har under flera år mött sorg och besvikelse. Vi har längtat & hoppats. I lördags befann vi oss i ett sällskap med fantastiska människor. Aldrig förr har jag mött så mycket lycka och sån kärlek. Vi är bortskämda med fina människor i vårt liv. Jag vet inte hur jag ska tacka alla. Men tack! Tack alla som var med oss, hörde av sig och tänkte på oss. Tack!
 
Det finns en person som jag vill tacka lite extra och det är min man, min Persson numera Johan Wallin.
Att kliva fram till dig i kyrkan var som en dröm. Du är som sagt den snygga i vårt förhållande och shit vad snygg du var. Att ta din hand och kliva upp för de sista trappstegen var tryggheten. Där visste jag att vi aldrig mer kommer att vara utan varandra. Att se dig så lycklig, se dig kramas med alla och att se dina tårar för allt fantastiskt under dagen gjorde mig varm. Du har världens bästa vänner, vi har världens bästa vänner. Du ÄR världens bästa vän!
Tack för att du fortfarande ger mig pirr i magen, tack för att du får mig att sakna dig enormt mycket när du inte är tillsammans med mig! Tack för att du är du!  Om jag kan älska dig mer så gör jag det nu.
Nu ser vi till att leva i detta lyckorus ett bra tag till. Jag vill tro att det ska ge oss en styrka i det som komma skall. I vår fortsatta kamp i längtan efter ett barn.
 
Kärlek!
// Maria
 
 

lyckorus

Allmänt 2 kommentarer
Jag vill stänga in mig med den här känslan och aldrig mer känna något annat än lyckorus!
 
Det är en konstig situation jag befinner mig i. Vi har under flera år mött sorg och besvikelse. Vi har längtat & hoppats. I lördags befann vi oss i ett sällskap med fantastiska människor. Aldrig förr har jag mött så mycket lycka och sån kärlek. Vi är bortskämda med fina människor i vårt liv. Jag vet inte hur jag ska tacka alla. Men tack! Tack alla som var med oss, hörde av sig och tänkte på oss. Tack!
 
Det finns en person som jag vill tacka lite extra och det är min man, min Persson numera Johan Wallin.
Att kliva fram till dig i kyrkan var som en dröm. Du är som sagt den snygga i vårt förhållande och shit vad snygg du var. Att ta din hand och kliva upp för de sista trappstegen var tryggheten. Där visste jag att vi aldrig mer kommer att vara utan varandra. Att se dig så lycklig, se dig kramas med alla och att se dina tårar för allt fantastiskt under dagen gjorde mig varm. Du har världens bästa vänner, vi har världens bästa vänner. Du ÄR världens bästa vän!
Tack för att du fortfarande ger mig pirr i magen, tack för att du får mig att sakna dig enormt mycket när du inte är tillsammans med mig! Tack för att du är du!  Om jag kan älska dig mer så gör jag det nu.
Nu ser vi till att leva i detta lyckorus ett bra tag till. Jag vill tro att det ska ge oss en styrka i det som komma skall. I vår fortsatta kamp i längtan efter ett barn.
 
Kärlek!
// Maria