Igår gjorde jag något som jag aldrig gör om igen.  På tisdag fyller Johan 30 år. Jag vill ge honom allt. Han behöver hyllas & firas. Så varför inte ordna en liten fest? I smyg planerade jag en grabbkväll med Champions league-finalen. Vad kan gå fel? 

När Johan började prata om matchen, hur viktig den är för honom, hur han vill se matchen i sin ensamhet börjar mina funderingar. Kanske är det en dålig idé... Han räknar ner till 26 maj 20.45. Jag fortsätter planera. Han påpekar sina planer, ensam hemma. 

Igår 18.00 ber jag honom att göra sig iordning. Han ska inte få se matchen ensam hemma. Där, då inser jag! Paniken växer i honom. Han tittar på mig & säger: du vet att allt jag vill är att se matchen hemma. 
Jag börjar gråta och för en sekund funderar jag på att ställa in allt. Men tänker att det blir nog bra... han kidnappas & lämnas till sina vänner. Jag gråter... mycket. 

Han får en bra kväll eller hur bra en kväll nu kan bli när Liverpool förlorar? Men jag vet att han är grymt besviken på mig. Det vill jag aldrig vara med om igen. 

Johans kärlek till fotbollslaget Liverpool går inte att beskriva. Jag har hånat, skrattat & förlöjligat honom, Liverpool & fotbollen. Han vet allt som kan vetas om detta. Allt detta från ett intresse från hans pappa. Jag önskar så att jag lärt känna hans pappa för jag vet att Johan är så lik honom. 

Johan, jag lovar att aldrig mer göra detta mot dig. Jag lovar att låta dig prata om Liverpool även om jag kanske inte alltid lyssnar. En dag har du ett barn som du kan lära allt om Liverpool. 

Tack till er som fick tillbringa kvällen med honom igår. Tack till mina vänner som torkade mina tårar. 

Förlåt Johan! Jag hoppas så att du älskar mig som Liverpool! ❤️

Älska mig som Liverpool

Allmänt Kommentera
Igår gjorde jag något som jag aldrig gör om igen.  På tisdag fyller Johan 30 år. Jag vill ge honom allt. Han behöver hyllas & firas. Så varför inte ordna en liten fest? I smyg planerade jag en grabbkväll med Champions league-finalen. Vad kan gå fel? 

När Johan började prata om matchen, hur viktig den är för honom, hur han vill se matchen i sin ensamhet börjar mina funderingar. Kanske är det en dålig idé... Han räknar ner till 26 maj 20.45. Jag fortsätter planera. Han påpekar sina planer, ensam hemma. 

Igår 18.00 ber jag honom att göra sig iordning. Han ska inte få se matchen ensam hemma. Där, då inser jag! Paniken växer i honom. Han tittar på mig & säger: du vet att allt jag vill är att se matchen hemma. 
Jag börjar gråta och för en sekund funderar jag på att ställa in allt. Men tänker att det blir nog bra... han kidnappas & lämnas till sina vänner. Jag gråter... mycket. 

Han får en bra kväll eller hur bra en kväll nu kan bli när Liverpool förlorar? Men jag vet att han är grymt besviken på mig. Det vill jag aldrig vara med om igen. 

Johans kärlek till fotbollslaget Liverpool går inte att beskriva. Jag har hånat, skrattat & förlöjligat honom, Liverpool & fotbollen. Han vet allt som kan vetas om detta. Allt detta från ett intresse från hans pappa. Jag önskar så att jag lärt känna hans pappa för jag vet att Johan är så lik honom. 

Johan, jag lovar att aldrig mer göra detta mot dig. Jag lovar att låta dig prata om Liverpool även om jag kanske inte alltid lyssnar. En dag har du ett barn som du kan lära allt om Liverpool. 

Tack till er som fick tillbringa kvällen med honom igår. Tack till mina vänner som torkade mina tårar. 

Förlåt Johan! Jag hoppas så att du älskar mig som Liverpool! ❤️
Dagarna går... veckorna går. Snart halvvägs. Helt galet. Hur gick det till?  
Helt plötsligt hade magen växt också. Kläderna passar inte längre och det behövs större & andra typer av kläder (läs mammakläder). 

Idag tecknade vi gravidförsäkring. Ja det var dags nu. Det är en helt ny värld. Vi har börjat prata vagn, säng etc men det kommer dröja länge innan vi har något av det. Vi ska nog vara glada om vi ens har fixat det innan bebis kommer. Tanken av att ta ut något i förskott gör oss påminda om det som varit. När ska vi våga? 

Jag mår helt okej. Huvudvärken har varit brutal i några veckor men efter samtal med barnmorskan så ska jag våga ta alvedon mot den. Så två dagar utan har jag haft nu. Tyvärr har jag fortfarande svårt att lyssna på kroppen och deltog i ett lopp igår där jag gick i rask takt. Idag har jag riktigt ont. En smärta i underlivet som påverkar min rörlighet. Blir lugna dagar nu för att se om det försvinner. Jag vill så gärna vara aktiv under graviditeten.

Johan gör allt för mig. Oj hur ska jag tacka honom? Han är helt klart bäst. Hans tålamod, hans uppmuntran men framför allt att han fixar det jag behöver. Tack! ❤️ 

// Maria 

165 dagar kvar.

Allmänt En kommentar
Dagarna går... veckorna går. Snart halvvägs. Helt galet. Hur gick det till?  
Helt plötsligt hade magen växt också. Kläderna passar inte längre och det behövs större & andra typer av kläder (läs mammakläder). 

Idag tecknade vi gravidförsäkring. Ja det var dags nu. Det är en helt ny värld. Vi har börjat prata vagn, säng etc men det kommer dröja länge innan vi har något av det. Vi ska nog vara glada om vi ens har fixat det innan bebis kommer. Tanken av att ta ut något i förskott gör oss påminda om det som varit. När ska vi våga? 

Jag mår helt okej. Huvudvärken har varit brutal i några veckor men efter samtal med barnmorskan så ska jag våga ta alvedon mot den. Så två dagar utan har jag haft nu. Tyvärr har jag fortfarande svårt att lyssna på kroppen och deltog i ett lopp igår där jag gick i rask takt. Idag har jag riktigt ont. En smärta i underlivet som påverkar min rörlighet. Blir lugna dagar nu för att se om det försvinner. Jag vill så gärna vara aktiv under graviditeten.

Johan gör allt för mig. Oj hur ska jag tacka honom? Han är helt klart bäst. Hans tålamod, hans uppmuntran men framför allt att han fixar det jag behöver. Tack! ❤️ 

// Maria 

Vi är kvar i vår bubbla, vi är gravida och tiden tickar vidare. Vissa tycker  tiden går fort, vi tycker den går långsamt.  Imorgon kliver vi in i vecka 16. En gång till... vecka 16! Det är stort, väldigt stort för oss som aldrig kommit längre än vecka 7, har 2 missfall och åtskilliga motgångar bakom sig. 
 
Även om vi är superglada och lyckliga över vår graviditet kommer vi inte slappna av förrän Pionen är ute, ute med ett dunkande litet hjärta. Ibland känns det som om alla andra runt omkring är lite gladare och faller lite lättare i lyckotårar, vi väntar med att släppa allt. Vi kan inte släppa ut allt nu, men vi kan njuta av tiden som är. Det är något vi blivit bättre på, att våga njuta av nuet.
 
Det har varit tuffa veckor, Maria har mått illa och haft humörsvängningar. Jag har inte vetat hur jag ska bemöta det, ingen av oss vet ju vad som händer med oss eller i Maria eller vad det gör med henne. Så mitt humör har nog inte heller varit på topp.
 
Men nu är det en "lugn" period, Maria har huvudvärk men inget illamående. Det känns bra och vi kan andas lite för första gången på länge utan att vara oroliga över missfall och behöva åka in på extrakoller.
 
Jag har inte känt ett lika stort behov av att skriva av mig under de här veckorna. Istället har jag pratat mycket med kollegor eller vänner. Det har varit skönt och det har varit det jag har behövt!
 
Nu ni, en ny vecka och imorgon kliver vi in i vår vecka 16. Det är stort!
 
/Johan

Ny vecka, nya tag

Allmänt Kommentera
Vi är kvar i vår bubbla, vi är gravida och tiden tickar vidare. Vissa tycker  tiden går fort, vi tycker den går långsamt.  Imorgon kliver vi in i vecka 16. En gång till... vecka 16! Det är stort, väldigt stort för oss som aldrig kommit längre än vecka 7, har 2 missfall och åtskilliga motgångar bakom sig. 
 
Även om vi är superglada och lyckliga över vår graviditet kommer vi inte slappna av förrän Pionen är ute, ute med ett dunkande litet hjärta. Ibland känns det som om alla andra runt omkring är lite gladare och faller lite lättare i lyckotårar, vi väntar med att släppa allt. Vi kan inte släppa ut allt nu, men vi kan njuta av tiden som är. Det är något vi blivit bättre på, att våga njuta av nuet.
 
Det har varit tuffa veckor, Maria har mått illa och haft humörsvängningar. Jag har inte vetat hur jag ska bemöta det, ingen av oss vet ju vad som händer med oss eller i Maria eller vad det gör med henne. Så mitt humör har nog inte heller varit på topp.
 
Men nu är det en "lugn" period, Maria har huvudvärk men inget illamående. Det känns bra och vi kan andas lite för första gången på länge utan att vara oroliga över missfall och behöva åka in på extrakoller.
 
Jag har inte känt ett lika stort behov av att skriva av mig under de här veckorna. Istället har jag pratat mycket med kollegor eller vänner. Det har varit skönt och det har varit det jag har behövt!
 
Nu ni, en ny vecka och imorgon kliver vi in i vår vecka 16. Det är stort!
 
/Johan