Jag mår bra. Jag sover riktigt dåligt. Vaknar flera gånger varje natt. Mår illa om nätterna och på morgonen. Det är hanterbart. Värst är tröttheten. Den gör mig helt väck. Det är så mycket jag skulle vilja göra men istället hamnar jag hemma på soffan.
Jag lyssnar på kroppen men snart måste vi börja samarbeta för jag vill mer än jobb & soffan.
Det är få dagar kvar till första kollen. Den kommer allt närmre och oron blir allt större. Snälla lilla pion låt ditt hjärta slå.
Vi pratar inte så mycket om graviditeten som att den är igång. Vi vågar nog inte riktigt hoppas på det här. Vi snuddar ämnet men inget djupare. Jag tror att vi båda behöver få se att det är på riktigt. Så håll tummarna för oss nästa vecka.
Nu ska vi njuta av helgen. // Maria
skriven
Håller tummarna för er. Det är er tur nu. Och om det är till nån liten tröst så går tröttheten över iaf lite om några veckor men sen kommer den åter på slutet, men en lite piggare period i mitten.