Otto är under utredning för sina kräkningar. Han går inte upp i vikt som han ska. Otto är världens bästa gällande läkarbesök och undersökningar. Det har varit många för en liten kille. De hittar inget utan han är "bara" ett "kräkbarn".
Så efter att uteslutit mjölkprotein och mata med soyagrädde får Otto nu medicin. Vi hoppas att det gör att han slipper kräkas.
Min kropp värker efter allt gungande, vaggande och försök till lugn. Mitt samvete gnager för att jag vill så gärna att han sover så jag får äta eller vila. Jag är mentalt slut efter alla turer kring hans mående.
Nu börjar dagen för oss. Otto ligger just nu brevid mig i sin säng och jag älskar ljudet av hans snuttande på nappen. Min oro inför dagen finns redan. Dock ska vi iväg och fixa sista inför jul så jag vet att han kommer sova gott i vagnen. Men hur blir
kvällen? Att redan nu 05.53 fundera över hur kvällen blir. Mentalt trött är vad jag är.
Otto blir 7 veckor idag. Galet vad fort det går. Men så oerhört häftigt att se hans utveckling. Våra bästa stunder har vi på skötbordet där han skrattar och pratar. Hans leende är det vackraste i världen. Och jag blir så varm och lycklig när han delar
ut dessa till andra.
Det är tufft just nu men jag älskar att vara mamma. Mina tårar byts ut mot leende när jag ser på honom. Denna lilla varelse är vårt allt. Snart njuter vi av Johans ledighet och förhoppningsvis ett lugn i jul. Min fina fina familj vad ni är bäst!
/ Maria
skriven
Jag har en bekant vars son hade problem med magmunnen. Inte den övre, som ofta är dålig på att sluta tätt, utan den nedre. Det gjorde att pojkens mat inte åkte ner, pojken kräktes och fick ingen näring. Kanske inte alls är Ottos problem men det var en tanke jag fick. All kärlek till er, och god jul!